Samiska kulturmiljöer i ett förändrat klimat

Walk and talk – rapport från en workshop

Inledning

För varje dag som går blir klimatförändringarna och dess effekter tydligare. Högre temperaturer på både land och i vatten, fler dagar med extrema väder såsom stormar och skyfall, färre snödagar eller ny växtlighet på ställen där vi inte tidigare sett den är tecken på att vår natur genomgår förändringar. Klimatförändringarna påverkar oss alla, djur, människor men även natur och kulturmiljöer.

Mellan 2017 och 2020 drivs projektet ”Adapt Northern Heritage” av partners och associerade partners från länderna Norge, Skottland, Island, Irland, Sverige och Ryssland. Projektet riktar in sig på att långsiktigt hantera kulturellt värdefulla miljöer utifrån klimatförändringarnas påverkan. Projektets partners har i projektet som mål att utveckla universella verktyg för att ur ett klimatförändringsperspektiv kunna hantera risk- och sårbarhetsanalyser samt utveckla anpassade och långsiktigt hållbara handlingsplaner. Projekt Adapt Northern Heritage syftar vidare till att stödja kommuner och lokala myndigheter i att genom att medvetet planera och uppmuntra till lokalt engagemang anpassa kulturmiljöer till klimatförändringar.

Stiftelsen Gaaltije har sedan våren 2018 varit delaktig i projektet. Detta efter en inbjudan från projektets associerade partner Riksantikvarieämbetet. Bakgrunden till stiftelsens deltagande kom från att projektet såg behov av att ha en samisk kulturmiljö som en av pilotstudierna i arbetet. Genom Stiftelsen Gaaltije involverades Tåssåsens sameby som i sitt sommarviste Bartjan har en riksintresseklassad kulturmiljö lämplig som studieobjekt. Samebyns deltagande är av avgörande betydelse för att kunskap om platsen och klimatförändringarnas påverkan på rätt sätt hanteras.

Bakgrund

Vi har god generell kunskap om att klimatförändringarna finns och påverkar oss. Flertalet rapporter från internationella organ och nationella myndigheter såsom från bl.a. FN-organet Unesco och Riksantikvarieämbetet pekar på behovet av att kombinera denna kunskap med konkreta handlingsplaner för att undvika eller hantera dem. Det har även uppmärksammats, bl.a. i Sametingets klimathandlingsplan, behov av att tillvarata urfolkens perspektiv och kunskap. Med utgångspunkt från erkända kulturmiljöer saknas viss kunskap om hur klimatförändringarna påverkar och vilka effekter detta får på lång sikt. För samiska kulturmiljöer, där fysiska och immateriella kulturvärden anses vara kopplade till varandra i ett holistiskt system, är situationen densamma. Vi behöver mer kunskap. Som en del av projektet har workshopens syfte varit att kartlägga hur samiska kulturmiljöer påverkas av klimatförändringarnas effekter och ge kunskap till hur de kan undvikas, eller åtminstone hanteras, i framtiden. Vistet Bartjan, tillhörande Tåssåsens sameby i Jämtland, har valts ut som ett studieobjekt där projektet haft som ambition att testa en i projektet framtagen modell med syfte att utvärdera klimatförändringarnas påverkan och hitta åtgärder för att hantera dem.

Samisk definition av kulturvärden

Samer ser på kulturvärden som ett holistiskt system där flera delar är beroende av varandra. Sametingets definition av samiskt kulturarv lyder; ”det samiska folkets kultur och historia i en geografisk kontext”. I sin beskrivning delar de in de samiska kulturvärdena i;

Materiellt kulturarv; alla fysiska spår i landskapet såsom t.ex. byggnader
Immateriellt kulturarv; traditionell kunskap, berättelser, sägner, omtalade platser m.m.
Biologiskt kulturarv; bevis på hur naturen har nyttjats av människan, t.ex. renvallar, barktäkter etc

Workshop

På plats i Bartjan genomfördes i augusti 2018 en workshop med syftet att inspektera och diskutera klimatförändringarna och dess påverkan. Med projektets generella verktyg som utgångspunkt föregicks workshopen av planeringsmöten och diskussioner. Ambitionen var också att workshopen skulle vara ett tillfälle att i en samisk kulturmiljö testa projektets modell för risk- och sårbarhetsanalys. Ganska snart insåg gruppen att ett generellt verktyg med till stor del visuella inspektioner inte helt kan omfatta förutsättningarna som råder i samiska kulturmiljöer. Gruppen riktade därför in sig på en ”walk and talk”, ett fysiskt besök där vi rörde oss igenom området och där samebyns information tillsammans med diskussioner om det vi såg skulle ligga till grund för utvärderingen.

Som värd och grundläggande informant för workshopen verkade Tåssåsens sameby och dess representanter. Här hade man även visst bistånd från personer i Stiftelsen Gaaltije. I övrigt tilldrog sig workshopen stort intresse hos projektets inblandade partners och associerade partners samt lokala myndigheter där vissa representerades av flera personer;

Riksantikvaren i Norge (som projektpartner)
Riksantikvarieämbetet (associerad partner)
Länsstyrelsen i Jämtland-Härjedalen
Bergs kommun

Bartjan

Kulturhistorisk beskrivning

Bartjan ligger i väglöst land några kilometer från fjällbyn Tossåsen i sydvästra Jämtland nära gränsen till Härjedalen. Bartjan är utvalt till riksintressemiljö (en miljö som har stort bevarandevärde i ett riksperspektiv) för kulturmiljövården i Sverige. Bartjan är tåssåsensamernas sommarviste och ligger strax nedanför fjällen i fjällbjörkskogen med kallkällor och fiskevatten alldeles i närheten. En strategisk plats för ett sommarviste. Kåtatomter, renvallar och mjölkgropar nära det nuvarande vistet vittnar om gammal historia och mitt bland dagens kåtor skvallrar gamla kåtatomter om tidigare invånare. Det finns flera rengärden i närheten, de sedan länge övergivna och sådana som fortfarande används. Anteckningar i lappfogdens arkiv från 1898 berättar att Bartjan redan då brukades som sommarviste. Namnet Bartjan kommer förmodligen från det sydsamiska ordet barsje som betyder fjällkant, ”platsen där man ser både fjäll och skog”. Det är ett passande namn då utsikten från Bartjan är både vid och vacker.

Kulturvärden

I vår beskrivning av Bartjans kulturvärden utgår vi från Sametingets definition ovan.

Bartjans materiella kulturvärden

I Bartjan finns byggnader av flera slag, allt ifrån traditionella kåtor av olika konstruktioner till moderna stugor. Alla är de dokument av sin tid och visar vilka material och byggnadstekniker som var aktuella just när kåtan eller stugan byggdes. De flesta torvkåtorna har bågstångskonstruktioner av olika typer men det finns även kvar några kåtor med klykstångskonstruktion, en ålderdomlig modell som tidigare varit mycket vanlig men som det idag inte finns så många exemplar kvar av. De flesta kåtor är bostadskåtor men det finns även get- och förrådskåtor. Under tiden då Bartjan användes som mest hade man både getter och hästar i vistet. Det finns också flera förrådsbodar i olika utföranden.

De biologiska kulturvärdena

En bit ifrån själva vistet finns en modern renskötselanläggning och beteshage men även spår av tidigare sådana. Vi vet inte hur länge Bartjan har använts för renskötsel, men fornlämningar som kåtatomter och mjölkgropar ligger kant i kant med gårdagens kåtor och dagens stugor och visar på mycket lång brukningstid.

Kallkällorna

Kallkällorna har alltid varit förutsättningar för vistets nyttjande och en stark anledning till att vistet överhuvudtaget etablerades här. F.n. finns en sedan länge etablerad kallkälla och en som nyligen börjat att återställas.

Vistets kylskåp

I vistets absoluta närhet har det under tider av året funnits en snödriva som använts för förvaring av mat.

De immateriella kulturvärdena

Med samernas holistiska livssyn är de immateriella kulturvärdena väsentliga att betona när påverkan p.g.a. förändringar i klimatet diskuteras. Fysiska förändringar leder till förändrade beteenden vilka kan påverka t.ex. tillgången till källor för traditionell kunskap eller platsen som förutsättning för viktiga berättelser.

Berättelserna

En plats och människornas förhållande till den bär på många berättelser som har betydelse för enskilda personer eller gruppen som kollektiv. I berättelserna beskrivs viktiga händelser, personer eller vidareförmedlas myter och trosuppfattningar. Berättelserna är viktiga då de kan ses som kitt som håller gruppen samman, inte minst över generationerna.

Traditionell kunskap

I samiska samhället talar man om betydelsen av att behålla och överföra traditionell kunskap till kommande generationer. Berättelserna är traditionell kunskap. Genom dem överförs kunskap om hur marken och olika platser använts, hur traditionell teknik har och kan användas, kunskap om renen och hur andra djur fungerar och påverkar, etc.

Språket

Till det immateriella kulturarvet och starkt förknippat med traditionell kunskap måste även språket och språkbruket räknas. I de traditionella orden och meningarna finns nyanser och betydelser som riskerar att försvinna om de inte används i sina traditionella bemärkelser och knutna till verkliga förutsättningar.

Tidigare klimatförändringar

Bartjan är, och har varit, en miljö i ständig påverkan. Vår utmaning är att det under förändring är svårt att se de förändringar som vi med dagens kunskap kan härföra till klimatförändringar och som vi nu kan konstatera även har skett tidigare. Främst handlar det om förändrad växtlighet där träd, buskar och andra växter kontinuerligt har hittat nya, tidigare inte möjliga, platser att växa på. Inte bara fjällbjörken har hittats på högre nivåer, man har även kunnat se tall och buskar av oväntade slag. En effekt av de fysiska förändringarna har tidigare, som nu, även gradvis förändrat hur vistet har använts.

Nuläget

För tjugotalet år sedan var Bartjan i dåligt skick. Samebyns medlemmar tillsammans med berörda kulturinstitutioner insåg behovet av att rädda både byggnader och miljö och sjösatte därför ett renoveringsprojekt. Under de kommande åren renoverades vistets byggnader och röjdes sly och annan växtlighet. Efter renoveringsprojektet arbetar Tåssåsens sameby kontinuerligt med att hålla området röjt. Genom detta arbete har platser såsom tidigare renvallar synliggjorts. Kontinuerligt pågår även arbetet med skötsel av kallkällor och befintliga kåtor och byggnader samt bygget av nya, modernare stugor. Sommarvistet Bartjan är idag i relativt gott skick. Numera nyttjas det främst under kalvmärkningsperioden under högsommaren.

Nuläget klimatpåverkan

De tecken på klimatförändringar som diskuteras i generella sammanhang har observerats även i Bartjan.

Högre temperaturer; man både noterar och upplever att temperaturen generellt har ökat. Konkreta bevis på detta är bl.a. att de snölegor som man hittills nyttjat för matförvaring eller som renarna sökt sin svalka på inte längre kan förväntas bestå över året.

Extremväder; vädret upplevs växla mellan olika extrema ytterligheter.

Temperaturen kan ofta med korta mellanrum variera mellan minus- och plusgrader med effekter på snökvaliteten och därmed tillgången för renen till föda på marken.
Man upplever oftare tillfällen med extrema vindförhållanden.

Flyttade trädgränser; här har man observerat att bl.a. tallplantor växer högre upp på fjällsluttningar. Förutsättningarna för även annan växtlighet har också förändrats.

Insekter; med ett förändrat klimat har man också sett förekomst av nya insekter. Under senare tid har t.ex. Bartjan utsatts för angrepp av lövmasken med negativa följder för fjällbjörken.

Ett samiskt perspektiv

Kännetecknande för samisk kultur är att man har stor respekt för och lever av, med och för naturen och dess resurser. Samer har sitt eget synsätt på och förhållande till alla förändringar i naturen. För samer är det naturligt och en tradition att en kåta efter användande under många år faller ihop och återgår till naturen eller att tidigare använda och inte längre behövda eller lämpliga områden överges för att återfå sina ursprungliga förutsättningar. En samisk ambition är att de efterkommande inte ska störas eller begränsas av lämningar från den verksamhet man utförde igår.

För renägande samer styrs förutsättningarna av renen och hur den påverkas av och anpassar sig till förändringar i naturen och bland övriga djur. Renen, om förutsättningarna är stabila, är vanedjur och bygger sin tillvaro i långsiktiga och trygga mönster. Den kalvar där den själv föddes, betar i samma områden, den nyttjar samma vägar för sina förflyttningar etc. Om renen av någon anledning måste överge dessa mönster förändrar det inte bara förutsättningarna för dem själva utan även för renägaren och samebyn. Bl.a. kan detta leda till att samebyn stegvis lämnar vissa platser och de byggnader och konstruktioner som finns där.

Ur dessa aspekter måste samer se på klimatförändringarnas påverkan på egna sätt, fria från systematisering och schematiska tolkningar. Förändringar som i västerländsk tolkning är hot kan i samisk tolkning vara naturliga förändringar och förutsättningar att förhålla sig till. Utifrån detta måste även sårbarhets- och riskanalyserna hanteras och tolkas olika.

Sårbarhetsdiskussion

Bartjan som kulturmiljö kommer att i klimatförändringarnas tecken vara sårbart för påverkan på områdets naturliga resurser, de traditionella byggnadsstrukturerna samt områdets allmänna växtlighet.

Sinande kallkällor

En grundläggande förutsättning för att ett viste ska fungera är tillgången till vatten. Bartjan är omgiven av både åar, bäckar och tjärnar men avstånden till dessa är långa. Som grund för vistets etablering har därför de kallkällor som finns inom området legat. Dessa ger vatten att dricka, för matlagning, för tvätt m.m. Bartjan som kulturmiljö är starkt beroende av kallkällorna och de förutsättningar som de ger.

Klimatförändringarna kan komma att leda till förändrade villkor med t.ex. temperaturökningar eller förändrade nederbördsmönster. Detta skulle i förlängningen kunna leda till att markerna torkar ut med följden att vattenförsörjningen till kallkällorna upphör. Skulle kallkällorna försvinna försvinner också en grundpelare i vistets existens med följden att byggnader och övrig miljö påverkas ytterligare.

Byggnadsstrukturer bryts ned

Klimatförändringarna sätter spår i de traditionella byggnadsstrukturerna som är känsliga för såväl extremväder som temperaturökningar och ökad fuktighet. Byggnadernas sårbarhet kan också till stor del anses vara indirekta, där förändrat nyttjande till följd av andra förändringar leder till att strukturerna inte används eller underhålls och så småningom bryts ned. Förändringar till följd av klimatförändringar kan t.ex. förändra renens uppträdande och rörelsemönster. Skulle renen av brist på tillgång till nödvändigt bete eller svalka på snötäckta områden välja andra områden att vistas i skulle även de renskötande samernas beteenden förändras. I förlängningen skulle det kunna innebära att ett viste som t.ex. Bartjan och dess traditionella byggnader inte skulle nyttjas i samma utsträckning som tidigare. Följden skulle då bli att trästrukturerna utsätts för angrepp av fukt och mögel genom att nödvändigt nyttjande med eldning etc. inte sker i tillräcklig omfattning.

Växtlighet tar över

Temperaturökningar och andra klimatrelaterade förändringar kommer att leda till nya förhållanden för vistet Bartjan. Området har varit, är och kommer troligtvis än mer att vara utsatt för påträngande växtlighet i form av både nya typer av växter och träd men också en förtätning av växtligheten. Här ligger de biologiska kulturvärdena i fara. Tidigare nyttjade renvallar, mjölkgropar och bengömmor m.m. riskerar att döljas med följden att kunskapen om dem och hur området har nyttjats inte längre överförs mellan generationer av samebymedlemmar. Här ställs krav på samebyn att arbeta med systematiskt underhåll men också att säkerställa att området nyttjas kontinuerligt.

Vad ska berätta?

Sametinget definierar kulturarvet som holistiskt; ”Kulturarvet återspeglar en svunnen tid samtidigt som det är basen för ett tankesystem och dagens levande samiska kultur”. Här kan man utläsa att det fysiska kulturarvet i sig är värdefullt men att värdet av det ökar genom den filosofi, kunskap och de berättelser som det bär och kanaliserar. Det är i den här betydelsen som samiska kulturvärden och de risker de utsätts för måste ses i ett större sammanhang. Med nedbrytning av fysiska kulturvärden riskerar berättelsen att tappa sin anknytning och inte längre kommas ihåg och berättas. Här kan försvinna kunskap om markerna, kunskap om människorna och kunskap om händelserna. Här kan de samiska, lokala traditionerna riskeras. Kunskapsöverföring, som under senare tid betonats i samiska behovsanalyser, måste uppfattas vara starkt ansatt av klimatförändringar och tas med i diskussionerna kring klimatförändringarnas effekter på samiska kulturmiljöer.

Handlingsplan och resursbehov

Genom att bevara samiska kulturmiljöer kan vi också bevara grunderna för vår kultur och våra traditioner. Med utgångspunkt från den påverkan på vistet Bartjan som vi kunde konstatera diskuterade vi i lösa termer vilka handlingar som måste planeras för att bevara och beskydda kulturvärdena.

Materiella och bioligiska kulturvärden – använda, underhålla, restaurera

I workshopen kom vi till slutsatsen att de materiella och biologiska kulturvärdena såsom traditionella kåtor och övriga miljöer riskerar skador och nedbrytning vid begränsat användande. En första insats i handlingsplanen bör därför vara att se till att dessa kulturvärden aktivt används, att byggnaderna vädras och eldas ur så att skadliga element inte får fäste i strukturerna. Att använda byggnaderna och miljöerna bär också berättelserna, myterna och kunskapen. När man använder vistet blir det naturligt att berätta om historien.

I andra hand ska handlingsplanen planera för aktivt underhåll av byggnader, andra strukturer och miljöerna. Samebyn har utsett en person med ansvar för historia och kultur i samebyn och i dennes ansvar bör ingå att hantera sådana insatser.

I tredje hand kan samebyn planera för restaurering av kulturvärdena. Dessa behov borde i princip uppstå enbart om de övriga insatserna inte genomförs eller är otillräckliga.

Klimatförändringarna kan leda till att samebyns naturliga behov av vistet blir mindre. Detta då främst renen p.g.a. förändrade förutsättningar flyttar till andra marker där tillgång till föda och svalka eller möjligheterna att undgå insekter är bättre. I takt med att dessa naturliga förutsättningar för hur vistet brukas försvinner måste man planera för dess användande och aktivt underhåll. På vissa sätt kan man hävda att detta blir ytterligare en arbetsuppgift som kräver resurser i form av både tid och pengar. Här kan det uppstå behov av att samhället ställer resurser till förfogande.

Immateriella kulturvärden

De immateriella kulturvärdena skyddas och bevaras till stor del genom att övriga kulturvärden skyddas och bevaras. Åtgärder som planeras för övriga kulturvärden är därför viktiga för de immateriella kulturvärdena. Genom att vistet används ges incitament till att berätta om platsen, människorna och händelserna. I handlingsplanen beträffande de immateriella kulturvärdena bör återigen ”använda” vara ett betonat nyckelord.

Handlingsplanen för de immateriella kulturvärdena bör dessutom fokusera på;

Dokumentera; en levande kulturmiljö bär berättelser och kunskap. Det är dock viktigt att komplettera detta med aktiva insatser där dokumentation är avgörande. Här bör planen innehålla insatser för att nedteckna gamla berättelser om miljön, människorna och händelserna så att dessa kan vidareföras till nya generationer. Till viss del har detta gjorts genom skrifter om Bartjan, utgivna bl.a. av Stiftelsen Gaaltije men även av samebyn själv.

Förmedla; det är viktigt att se till att berättelserna och kunskaperna förmedlas, främst till samebyns medlemmar men även till andra personer med relation till vistet och ämnet. Genom att berättelser och kunskap bevaras hos kommande generationer skyddas både de immateriella och materiella kulturvärdena. Berättelserna skapar ett intresse hos yngre samer och samebymedlemmar att ta ett framtida ansvar för platsen och för att berättelserna och kunskapen lever vidare.

Tillgängliggöra; Att ta upp i handlingsplanen är även frågan om tillgängliggörande av de immateriella kulturvärdena för allmänheten. Tillgängliggörande kan vara ett sätt att föra över berättelser och kunskap även till personer och organisationer utanför samebyn och samiska samhället vilket kan bidra till skydd och bevarande. Frågan är dock inte okontroversiell, det finns i samiska samhället vitt spridda åsikter om berättelser och kunskap verkligen ska spridas till en allmänhet.

De åtgärder som enligt en handlingsplan för de immateriella kulturvärdena bör genomföras kräver resurser. Dessa finns idag inte i någon egentlig utsträckning hos samebyn eller det samiska samhället själva. De medel som tillgängliggörs genom Sameting och andra myndigheter är välkomna men det finns behov av än mer resurser.

Vad kan och bör göras för andra samiska kulturmiljöer?

Den situation som beskrivits ovan för vistet Bartjan känns troligtvis igen hos andra samer och för andra samiska kulturmiljöer där klimatförändringar påverkar miljöerna såväl direkt, genom påverkan på byggnader och miljöer, som indirekt genom förändrad användning. Riskerna är samma också för de immateriella kulturvärdena där berättelser och kunskap riskerar att glömmas bort.

Med erfarenhet från denna pilotstudie råder vi andra innehavare av kulturmiljöer att, om man inte redan gjort det, så snart som möjligt påbörja en kartläggning av klimatförändringarnas effekter och formera en handlingsplan för att hantera dem. Utan kännedom om situationen riskerar hela den lokala historien att försvinna. Utan historia är det svårt att hantera nu- och framtid och engagera nya generationer.

Vad kan Stiftelsen Gaaltije göra?

Stiftelsen Gaaltije har sedan tidigare stor erfarenhet av inventeringar och dokumentation av samiska kulturmiljöer. Stiftelsen har producerat flera skrifter om samebyar, kulturmiljöer och personer samt på uppdrag av Sametinget varit delförfattare av ”program för att bevara, bruka och utveckla det samiska kulturlandskapet 2015-2020”. I projekt ”Adapt Northern Heritage” har stiftelsen varit involverat i de delar av projektet som berör de samiska kulturmiljöerna inklusive flera seminarier och den workshop som genomfördes i Bartjan. Stiftelsen kan leda diskussioner och problemformuleringar samt bidra i utvecklingen av handelsplaner och rapporter.

I Staare i december 2018/Stiftelsen Gaaltije

Läs också;

Aerpimaahtoe – Sametingets policydokument för traditionell kunskap

https://www.sametinget.se/26119

Jielemen bijre – Sametingets livsmiljöprogram

https://www.sametinget.se/eallinbiras

Det samiska kulturlandskapet

https://www.sametinget.se/30605